Hur mycket kontroll har ni egentligen över AI i er verksamhet?
- Cyber Security
- Assurance
- Advisory
AI har snabbt blivit en naturlig del av arbetsvardagen. Medarbetare använder AI för att skriva, analysera, sammanfatta och automatisera arbetsuppgifter. Men hur många organisationer har egentligen koll på vilka AI-verktyg som används, vilken information som delas och vem som ansvarar för riskerna?
AI-utvecklingen skapar stora möjligheter, men väcker också frågor om informationssäkerhet, ansvar och digitala beroenden. Hur mycket kontroll har vi egentligen över tekniken vi använder? Och vad händer om en AI-tjänst vi förlitar oss på plötsligt inte längre är tillgänglig?
Det var några av frågorna som diskuterades under Securances paneldiskussion Digital suveränitet möter AI, där Annica Strand från RISE, Jonas Stewén från Brave Security och Niklas Silfverström från Klang AI delade sina perspektiv på möjligheterna och riskerna med AI.
En central fråga under samtalet var hur organisationer kan dra nytta av AI utan att förlora kontrollen över sin information och sina digitala beroenden.
Se paneldiskussionen: Digital suveränitet möter AI
Hur kan organisationer använda AI på ett säkert sätt, samtidigt som de behåller kontrollen över sin information?
I paneldiskussionen utforskar vi bland annat AI-användning, skugg-AI, informationssäkerhet, lokala AI-modeller och beroendet av internationella teknikleverantörer.
Men frågorna om AI och digital suveränitet handlar inte bara om stora teknikleverantörer och geopolitik. De är minst lika relevanta i den egna verksamheten. För hur mycket kontroll har vi egentligen över de AI-verktyg som redan används i vårt dagliga arbete?
Vi har samlat några av de viktigaste frågorna från paneldiskussionen och vad de innebär för organisationer i praktiken.
1. Vet ni vilka AI-verktyg som används i verksamheten?
AI behöver inte längre införas genom ett stort IT-projekt. Det kan räcka med att en medarbetare upptäcker ett verktyg som gör arbetsdagen enklare.
Det kan handla om att sammanfatta mötesanteckningar, analysera dokument, skapa presentationer eller automatisera administrativa uppgifter.
Men vad händer när medarbetarna börjar använda AI snabbare än organisationen hinner skapa riktlinjer?
Detta brukar kallas skugg-AI, när AI-verktyg används utan att organisationen har tillräcklig insyn eller kontroll.
Under paneldiskussionen lyftes olika perspektiv på just detta. Å ena sidan behöver organisationer uppmuntra nyfikenhet och innovation. Å andra sidan måste det finnas tydliga gränser för vilken information som får hanteras och vilka verktyg som är lämpliga.
Frågor att ställa i er organisation:
- Vilka AI-verktyg använder medarbetarna idag?
- Är verktygen godkända och riskbedömda?
- Vet medarbetarna vilken information de får dela?
- Finns det säkra alternativ för att testa nya AI-lösningar?
Målet behöver inte vara att begränsa användningen, utan att skapa förutsättningar för att använda AI på ett säkert och ansvarsfullt sätt.
2. Vem ansvarar för AI-användningen?
Att en organisation använder AI betyder inte automatiskt att den har en tydlig strategi för hur tekniken ska hanteras.
Vem fattar beslut om nya AI-verktyg? Vem bedömer riskerna? Och vem ansvarar om något går fel?
AI är inte enbart en IT-fråga. Den berör informationssäkerhet, juridik, verksamhetsutveckling och ledning.
Därför behöver ansvarsfördelningen vara tydlig. Det handlar både om att bedöma nya lösningar innan de införs och att följa upp hur de används över tid.
Ett första steg är att skapa en gemensam bild av vilka AI-system som används, vilka behov de fyller och vilka risker som är förknippade med dem.
Här finns en tydlig koppling till organisationens befintliga arbete med styrning, riskhantering och regelefterlevnad.
Genom att integrera AI i verksamhetens GRC-arbete kan organisationen skapa en mer strukturerad hantering av ansvar, risker och kontroller.
Läs mer i vår artikel GRC och informationssäkerhet – hur hänger de ihop?.
3. Vilken information delar ni med AI?
En av de viktigaste frågorna handlar om informationen som organisationen lämnar till externa AI-tjänster.
Det är lätt att fokusera på vad AI kan hjälpa oss att göra. Men det är minst lika viktigt att förstå vad som händer med informationen vi använder.
Ett AI-verktyg kan exempelvis användas för att sammanfatta ett kundmöte eller analysera ett internt dokument.
Men vad händer om materialet innehåller personuppgifter, affärshemligheter eller annan skyddsvärd information?
Organisationen behöver förstå hur informationen behandlas, vilka som kan få tillgång till den och vilka villkor som gäller hos leverantören.
Under paneldiskussionen diskuterades möjligheten att använda lokala eller mindre AI-modeller för arbetsuppgifter där det finns särskilda krav på informationssäkerhet.
Det innebär att valet av AI-lösning bör utgå från både verksamhetens behov och informationens skyddsvärde.
Tre frågor att börja med:
- Vilken typ av information får behandlas i respektive AI-verktyg?
- Var behandlas och lagras informationen?
- Vilka säkerhetskrav ställer vi på våra AI-leverantörer?
Att ha kontroll över informationen handlar inte enbart om tekniska säkerhetsåtgärder. Det kräver också tydliga riktlinjer, riskbedömningar och uppföljning.
4. Hur beroende är ni av era AI-leverantörer?
Digital suveränitet var ett av paneldiskussionens huvudteman.
Begreppet handlar i grunden om möjligheten att behålla kontrollen över sin digitala miljö, sin information och sina tekniska beroenden.
Många organisationer använder AI-lösningar från stora internationella leverantörer, framför allt från USA och Kina. Det kan ge tillgång till avancerad teknik, men också skapa beroenden.
Vad händer om priserna ökar kraftigt? Om tjänstens villkor förändras? Eller om tillgången till en viss lösning begränsas?
Under paneldiskussionen lyftes att digital suveränitet inte nödvändigtvis innebär att organisationer måste utveckla eller drifta all teknik själva.
Det kan i stället handla om att skapa flexibilitet, förstå sina beroenden och ha möjlighet att byta leverantör eller teknisk lösning när förutsättningarna förändras.
För vissa verksamheter kan det innebära att undersöka europeiska leverantörer, öppna AI-modeller eller lösningar där informationen kan behandlas i en mer kontrollerad miljö.
En viktig fråga blir därför: Skulle er verksamhet kunna fortsätta fungera om en AI-tjänst ni använder idag plötsligt inte längre var tillgänglig?
5. Behöver ni verkligen de största AI-modellerna?
En annan intressant fråga under paneldiskussionen var om organisationer alltid behöver använda de största och mest avancerade AI-modellerna.
Svaret är inte självklart.
För vissa avancerade uppgifter kan större modeller vara nödvändiga. Men för mer avgränsade arbetsuppgifter kan mindre modeller vara fullt tillräckliga.
Det kan exempelvis handla om att sammanfatta information, klassificera dokument eller utföra specifika moment i en automatiserad process.
Mindre modeller kan i vissa situationer också innebära lägre kostnader och större möjligheter att kontrollera var informationen behandlas.
En organisation skulle exempelvis kunna använda en större AI-modell för att utveckla en lösning, men låta en mindre och mer kontrollerad modell utföra vissa arbetsuppgifter.
Det viktiga är därför inte alltid att välja den mest avancerade tekniken, utan att välja en lösning som motsvarar verksamhetens faktiska behov.
6. Är den största risken att använda AI, eller att inte komma igång?
AI medför nya risker. Men under paneldiskussionen lyftes också ett annat perspektiv: risken med att inte våga börja använda tekniken.
Organisationer som väntar på att alla frågor ska vara besvarade riskerar att gå miste om möjligheter att utveckla sina arbetssätt och stärka sin konkurrenskraft.
Samtidigt innebär det inte att medarbetare bör få använda vilka AI-verktyg som helst utan begränsningar.
En möjlig väg framåt är att skapa kontrollerade miljöer där medarbetare får experimentera, lära sig och identifiera användningsområden utan att utsätta skyddsvärd information för onödiga risker.
Det kan exempelvis innebära att organisationen erbjuder godkända AI-verktyg, tydliga instruktioner och möjlighet att testa nya lösningar med information som inte är känslig.
Det handlar om att hitta balansen mellan innovation och kontroll.
Så får ni bättre kontroll över AI i er verksamhet
Att skapa bättre kontroll över AI behöver inte börja med en omfattande strategi eller ett helt nytt ledningssystem.
För många organisationer kan det första steget vara att skapa en tydligare bild av nuläget.
Här är fem konkreta steg:
1. Kartlägg AI-användningen
Identifiera vilka AI-verktyg som används, av vem och till vilka arbetsuppgifter. Glöm inte AI-funktioner som redan finns inbyggda i andra system.
2. Bedöm informationsriskerna
Ta reda på vilken information som behandlas, var den hanteras och vilka skyddskrav som gäller. Prioritera lösningar som hanterar känslig eller verksamhetskritisk information.
3. Tydliggör ansvar och riktlinjer
Bestäm vem som godkänner AI-lösningar, vem som följer upp riskerna och vilka regler medarbetarna ska förhålla sig till.
4. Granska leverantörsberoenden
Förstå vilka tjänster verksamheten är beroende av och vilka alternativ som finns om kostnader, villkor eller tillgänglighet förändras.
5. Skapa utrymme för säker innovation
Ge medarbetarna möjlighet att utforska AI inom tydliga ramar. Uppmuntra erfarenhetsutbyte och följ upp vilka lösningar som skapar verkligt värde.
Många organisationer har redan processer för riskhantering och informationssäkerhet som kan användas även för AI. Genom att samordna arbetet blir det enklare att skapa en helhetsbild.
Läs mer om hur detta kan fungera i vår artikel GRC i praktiken – så får du styrning, riskhantering och compliance att samverka.
Vanliga frågor om AI i verksamheten
Hur vet vi vilka AI-verktyg som används i vår organisation?
Börja med att kartlägga vilka AI-tjänster och AI-funktioner som medarbetarna använder, både fristående verktyg och AI som ingår i befintliga system. Dokumentera vilka verktyg som används, till vilka arbetsuppgifter, vilken information som behandlas och vem som ansvarar för respektive lösning. Kartläggningen ger en grund för att identifiera risker och skapa tydligare styrning.
Vem ansvarar för AI-användningen i ett företag?
Det övergripande ansvaret behöver vara förankrat hos ledningen, medan det operativa ansvaret kan fördelas mellan verksamhetsansvariga, IT, informationssäkerhet och juridik. Det viktiga är att det finns tydliga beslutsvägar för att godkänna AI-verktyg, hantera risker och följa upp användningen.
Vad är skugg-AI och vilka risker innebär det?
Skugg-AI innebär att medarbetare använder AI-verktyg utan tillräcklig insyn eller godkännande från organisationen. Det kan medföra risker som att känslig information delas med externa tjänster, att personuppgifter behandlas felaktigt eller att verksamheten blir beroende av verktyg som inte har riskbedömts. Tydliga riktlinjer och säkra alternativ kan minska riskerna utan att hindra innovation.
Vad innebär digital suveränitet inom AI?
Digital suveränitet handlar om att kunna behålla kontrollen över information, teknik och digitala beroenden. För AI kan det innebära att förstå var information behandlas, vilka leverantörer organisationen är beroende av och vilka möjligheter som finns att byta lösning. Det behöver inte betyda att all AI måste utvecklas eller driftas lokalt.
Kan företag använda AI utan att dela känslig information med externa leverantörer?
Ja, det finns AI-lösningar som kan köras lokalt eller i kontrollerade IT-miljöer. Mindre och öppna AI-modeller kan vara alternativ för vissa arbetsuppgifter. Vilken lösning som är lämplig beror på verksamhetens behov, informationens skyddsvärde och vilka säkerhetskrav som gäller. Även lokala lösningar behöver riskbedömas och skyddas.
Hur kommer ett företag igång med säker AI-användning?
Ett bra första steg är att kartlägga befintliga AI-verktyg och identifiera vilka risker de medför. Därefter kan organisationen fastställa ansvar, ta fram riktlinjer och skapa rutiner för att godkänna nya lösningar. Det är också viktigt att ge medarbetarna möjlighet att testa AI inom tydliga och säkra ramar.
AI kräver både nyfikenhet och kontroll
AI-utvecklingen går snabbt och det är svårt att förutse hur tekniken kommer att förändras.
Men en sak är tydlig: organisationer behöver kunna fatta medvetna beslut om hur AI används.
Det handlar inte om att välja mellan innovation och informationssäkerhet. Det handlar om att skapa förutsättningar för båda.
Genom att förstå vilka AI-verktyg som används, vilken information som behandlas och vilka beroenden som finns kan organisationer skapa bättre kontroll och samtidigt fortsätta utvecklas.
Frågan är kanske inte längre om er organisation använder AI, utan hur mycket kontroll ni faktiskt har över användningen.
Behöver ni stöd med AI-styrning och informationssäkerhet?
På Securance hjälper vi organisationer att identifiera risker, skapa tydligare styrning och arbeta strukturerat med informationssäkerhet och regelefterlevnad.
Genom bland annat kartläggning av AI-system, gap-analyser, riskbedömningar och rådgivning kring AI governance hjälper vi er att förstå nuläget och prioritera rätt åtgärder.
Läs mer om våra tjänster inom AI-säkerhet och regelefterlevnad eller kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa er att skapa bättre kontroll över AI-användningen.
Artikeln bygger på teman och diskussioner från Securances paneldiskussion Digital suveränitet möter AI den 6 november 2026.