Gap-analys för cybersäkerhetslagen: så kartlägger ni er beredskap
- Advisory
Varför gap-analysen är första steget
Många organisationer vet att de omfattas av den nya cybersäkerhetslagen men färre vet exakt var de står. Vilka krav uppfyller ni redan? Var finns luckorna? Och vad kostar det att täppa till dem?
Den 15 januari 2026 trädde den svenska cybersäkerhetslagen i kraft. Lagen genomför EU:s NIS2-direktiv och innebär skärpta krav på cybersäkerhet för organisationer i 18 sektorer, bland annat energi, transport, bankverksamhet, hälso- och sjukvård samt digital infrastruktur. För många organisationer innebär det en betydande utvidgning jämfört med den tidigare NIS-lagen.
Tillsynen enligt cybersäkerhetslagen är fördelad mellan flera myndigheter beroende på verksamhetens sektor. Den 1 juli 2026 flyttades cyberverksamheten från Myndigheten för civilt försvar, MCF, till Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, vid FRA. FRA ansvarar nu för de föreskrifter som övertogs från MCF. Föreskrifterna kan fortfarande bära MCF:s namn tills de revideras.
En gap-analys ger er svaren. Genom att systematiskt jämföra er nuvarande informationssäkerhet med kraven i cybersäkerhetslagen och de föreskrifter som gäller för er verksamhet identifierar ni luckor och kan prioritera åtgärder utifrån verklig risk snarare än gissningar. Analysen ger också ett tydligt underlag när styrelse och ledning frågar ”Var står vi?”: vilka kontroller finns redan på plats, vilka saknas helt och vilka kräver förstärkning.
För organisationer som omfattas av lagen är en gap-analys en naturlig startpunkt för ett trovärdigt och strukturerat efterlevnadsarbete.
Cybersäkerhetslagens krav i korthet
Cybersäkerhetslagen genomför NIS2-direktivet i svensk rätt. Organisationer som omfattas ska vidta lämpliga och proportionerliga säkerhetsåtgärder utifrån verksamhetens risker. Kraven preciseras i de föreskrifter och EU-regler som gäller för respektive verksamhet.
Arbetet omfattar bland annat:
- Riskhantering och policyer: Tydliga arbetssätt för att identifiera, bedöma och hantera risker i nätverks- och informationssystem.
- Incidenthantering: Rutiner för att upptäcka, hantera och rapportera betydande incidenter.
- Kontinuitets- och krishantering: Planer, säkerhetskopiering och testad återställning för att upprätthålla eller återställa verksamheten.
- Leverantörssäkerhet: Bedömning och hantering av säkerhetsrisker i leveranskedjan.
- Säker anskaffning och utveckling: Säkerhet genom hela livscykeln, inklusive underhåll och hantering av sårbarheter.
- Uppföljning av säkerhetsåtgärder: Kontroller av att införda åtgärder fungerar och ger avsedd effekt.
- Cyberhygien och utbildning: Grundläggande säkerhetsrutiner och utbildning för personal och ledning.
- Kryptografi, behörigheter och tillgångar: Strukturerad hantering av kryptering, åtkomst, personalsäkerhet och organisationens tillgångar.
- Autentisering och säkra kommunikationer: Säkerhetslösningar som anpassas till riskerna och de krav som gäller för verksamheten, exempelvis multifaktorautentisering, MFA.
Ledningen behöver vara delaktig i styrningen och uppföljningen av cybersäkerhetsarbetet. De personer som ingår i verksamhetsutövarens ledning ska genomgå utbildning om säkerhetsåtgärder.
Tidsfrister för incidentrapportering
Betydande incidenter ska rapporteras så snart det kan ske. En första upplysning ska lämnas senast 24 timmar efter att organisationen fått kännedom om incidenten. En incidentanmälan ska normalt lämnas inom 72 timmar. För tillhandahållare av betrodda tjänster gäller i stället 24 timmar även för incidentanmälan.
Slutrapporten ska lämnas senast en månad efter incidentanmälan. Om incidenten fortfarande pågår lämnas en lägesrapport, följd av en slutrapport inom en månad efter att incidenten har hanterats.
Rapporteringen sker till NCSC via cyberportalen. Incidentrapporterna skickas därefter vidare till berörda tillsynsmyndigheter. Läs mer i NCSC:s vägledning om incidentrapportering.
Sanktionsavgifter vid överträdelser
Vilken högsta sanktionsavgift som kan bli aktuell beror på verksamhetens klassificering:
- Enskilda väsentliga verksamhetsutövare: Det högsta av ett belopp i kronor motsvarande 10 miljoner euro eller 2 procent av den totala globala årsomsättningen närmast föregående räkenskapsår.
- Enskilda viktiga verksamhetsutövare: Det högsta av ett belopp i kronor motsvarande 7 miljoner euro eller 1,4 procent av den totala globala årsomsättningen närmast föregående räkenskapsår.
- Offentliga verksamhetsutövare: Högst 10 miljoner kronor.
Avgiften bestäms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Fem steg för en strukturerad gap-analys
1. Fastställ om ni omfattas och avgränsa analysen
Börja med att bedöma om er organisation omfattas av cybersäkerhetslagen och klassas som väsentlig eller viktig. Kontrollera verksamhetens sektor, storlek och eventuella särskilda regler eller undantag. Vissa verksamheter omfattas oavsett storlek. För exempelvis finansiella verksamheter behöver ni också kontrollera hur DORA påverkar vilka krav som gäller.
Definiera sedan vilka juridiska enheter, system och processer som ska ingå i analysen. Ta även hänsyn till OT-system, molntjänster och beroenden till externa leverantörer.
2. Kartlägg nuläget
Samla in relevant dokumentation: informationssäkerhetspolicyer, riskanalyser, incidenthanteringsrutiner, kontinuitetsplaner, leverantörsavtal och dokumentation av tekniska säkerhetsåtgärder.
Komplettera med intervjuer, workshops och praktiska kontroller. Målet är att förstå hur säkerhetsarbetet fungerar i vardagen, inte bara hur det är dokumenterat.
Granska exempelvis hur behörigheter tilldelas, följs upp och tas bort. Läs mer om IAM och NIS2 samt kraven på identitets- och behörighetshantering.
3. Jämför nuläget mot tillämpliga krav
Jämför era befintliga kontroller med kraven i cybersäkerhetslagen och de föreskrifter och EU-regler som gäller för er verksamhet. Bedöm för varje krav om det är uppfyllt, delvis uppfyllt eller inte uppfyllt. Dokumentera vilket underlag bedömningen bygger på.
Exempel på luckor att undersöka är bristfällig dokumentation av leverantörssäkerhet, otillräckligt skydd av privilegierade konton, otestade kontinuitetsplaner och otydligt ansvar för incidentrapportering.
ISO 27001 kan ge struktur åt arbetet och underlätta jämförelsen mellan befintliga kontroller och lagkraven. En certifiering innebär dock inte automatiskt att samtliga krav i cybersäkerhetslagen är uppfyllda.
ENISA:s tekniska implementeringsvägledning ger exempel på åtgärder, dokumentation och kopplingar till standarder. Vägledningen riktar sig specifikt till de verksamheter som omfattas av EU:s genomförandeförordning 2024/2690 och behöver användas med hänsyn till den egna verksamhetens regelverk.
4. Värdera risknivån för varje lucka
Bedöm vilken risk varje lucka innebär utifrån sannolikheten för en incident och dess möjliga konsekvenser för verksamheten, kunderna och andra berörda.
Väg därefter in hur lång tid åtgärden tar, vilka resurser som behövs och eventuella beroenden till andra insatser. Skilj riskbedömningen från genomförbarheten, så att en allvarlig risk inte får låg prioritet enbart för att den är svår att åtgärda.
Ta också hänsyn till bindande krav och tidsfrister. En riskbaserad prioritering hjälper er att planera arbetet, men ersätter inte skyldigheten att uppfylla tillämpliga krav.
5. Skapa en åtgärdsplan
Analysen avslutas med en konkret handlingsplan som visar vilka åtgärder som behövs, vem som ansvarar och när de ska vara genomförda. Ange prioritet, resursbehov och hur effekten ska följas upp.
Förankra planen hos ledningen och säkerställ att det finns mandat och resurser för genomförandet. Dokumentera beslut och följ upp framstegen regelbundet. Åtgärdsplanen kan också användas som underlag i dialogen med er ansvariga tillsynsmyndighet.
Behandla gap-analysen som en löpande process
En gap-analys är inte en engångsaktivitet. När de mest kritiska luckorna är åtgärdade behöver ni kontrollera att åtgärderna fungerar och fånga upp nya risker när verksamheten förändras.
Låt därför gap-analysen ingå i ert löpande informationssäkerhetsarbete. Följ upp den regelbundet och vid större förändringar, exempelvis nya system, förvärv, förändrade leverantörsrelationer eller uppdaterade regelkrav.
Så hjälper Securance er med gap-analysen
Securance hjälper organisationer att stärka sitt säkerhetsarbete och omsätta regulatoriska krav i praktiska åtgärder. Genom vår kompetens inom informationssäkerhet, IT-säkerhet och regelefterlevnad stödjer vi er i en strukturerad gap-analys mot cybersäkerhetslagen och de krav som gäller för er verksamhet.
Vi kartlägger era befintliga kontroller, identifierar luckor och prioriterar åtgärder utifrån verksamhetens förutsättningar och risknivå. Resultatet är en tydlig handlingsplan och ett konkret underlag för ledningens beslut och resursfördelning.
Vi stödjer också genomförandet, exempelvis genom att utforma policyer och rutiner, utveckla ett ledningssystem för informationssäkerhet enligt ISO 27001 eller stärka processerna för incidenthantering och leverantörssäkerhet.
För organisationer som berörs av flera regelverk kan arbetet samordnas med exempelvis DORA, så att gemensamma kontroller och underlag används effektivt.
Börja med gap-analysen nu
En gap-analys hjälper er att förstå var ni står, vilka krav som återstår att uppfylla och vilka åtgärder som bör prioriteras.
Analysen ger styrelse och ledning ett tydligare beslutsunderlag. Dokumenterade bedömningar och uppföljning kan också visa för tillsynsmyndigheten hur ni arbetar med att identifiera och hantera brister.
Vill ni få en tydlig bild av er beredskap? Läs mer om hur Securance hjälper er med cybersäkerhetslagen och NIS2.