Logo

Så går en internrevision till - steg för steg

  • Advisory
Internrevision

Att höra ordet internrevision kan ibland kännas skrämmande. Många förknippar det med kontroll, kritik och risken att göra fel. Men syftet med en internrevision är inte att hitta syndabockar, utan att hjälpa organisationen att förstå vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras.

En internrevision är en systematisk och oberoende granskning av hur organisationen uppfyller fastställda krav och hur dess processer fungerar i praktiken.

Men hur går en internrevision egentligen till? Här går vi igenom de sex stegen, från planering och förberedelser till rapportering, åtgärder och uppföljning.

 

Steg 1: Planering av internrevisionen

En väl genomförd internrevision börjar med en tydlig plan. Här bestäms vad som ska granskas, varför revisionen genomförs och vilka krav som ska ligga till grund för bedömningen.

Planeringen omfattar vanligtvis:

  • Syfte och mål: Vad vill organisationen få ut av revisionen?
  • Omfattning: Vilka verksamhetsområden, processer eller system ska granskas?
  • Revisionskriterier: Vilka standarder, interna policyer eller andra krav ska revisionen utgå från?
  • Tidplan: När ska granskningen genomföras och hur mycket tid behövs?
  • Revisorer: Vem ska genomföra revisionen och hur säkerställs objektivitet och opartiskhet?

Inom exempelvis ISO 27001 behöver internrevisioner planeras utifrån organisationens ledningssystem och relevanta krav.

En tydlig revisionsplan gör det enklare för både revisorer och medarbetare att förbereda sig och minskar risken för missförstånd.

 

Steg 2: Förberedelse inför internrevisionen

När revisionsplanen är fastställd börjar förberedelsearbetet.

Revisorn samlar in relevant information för att förstå organisationens verksamhet, identifiera viktiga riskområden och planera vilka frågor som behöver undersökas närmare.

Exempel på dokumentation som kan vara relevant:

  • Policyer, rutiner och processbeskrivningar.
  • Tidigare revisionsrapporter och identifierade avvikelser.
  • Riskbedömningar och beslut om riskhantering.
  • Dokumentation från genomförda säkerhetskontroller.
  • Organisationsstruktur och ansvarsfördelning.

Det är inte alltid nödvändigt att granska all dokumentation. Urvalet bör anpassas efter revisionens syfte, omfattning och risker.

Förberedelserna hjälper revisorn att fokusera på rätt områden och ställa relevanta frågor under granskningen.

 

Steg 3: Genomförande av internrevisionen

Det är under genomförandet som själva granskningen sker.

Revisorn samlar in och bedömer information för att avgöra om verksamheten uppfyller revisionskriterierna och om processerna fungerar som avsett.

Granskningen kan omfatta flera metoder:

  1. Intervjuer: Revisorn pratar med chefer och medarbetare för att förstå hur verksamheten arbetar i praktiken.
  2. Dokumentgranskning: Policyer, rutiner, beslut och annan dokumentation granskas för att bedöma efterlevnaden av relevanta krav.
  3. Observationer: Revisorn kan följa hur vissa arbetsmoment eller processer genomförs.
  4. Stickprov: Ett urval av exempelvis behörigheter, ärenden eller genomförda kontroller granskas närmare.

Ett viktigt mål är att undersöka om organisationens dokumenterade arbetssätt också används i praktiken.

En organisation kan exempelvis ha tydliga rutiner för incidenthantering, men om medarbetarna inte känner till sina roller kan det finnas brister som behöver åtgärdas.

 

Steg 4: Rapportering av resultat och avvikelser

När granskningen är genomförd sammanställer revisorn resultatet i en revisionsrapport.

Rapporten ska ge organisationen en tydlig bild av vad som har granskats, vilka slutsatser som dragits och vilka eventuella brister som identifierats.

Den kan innehålla:

  • Styrkor: Processer och arbetssätt som fungerar väl.
  • Avvikelser: Situationer där fastställda krav inte uppfylls.
  • Observationer: Förhållanden som kan behöva uppmärksammas.
  • Förbättringsmöjligheter: Rekommendationer för hur verksamheten kan utvecklas.

Resultaten bör vara tydligt beskrivna och grundade i den information som samlats in under revisionen.

En bra revisionsrapport gör det enklare för ledningen och ansvariga medarbetare att förstå vilka åtgärder som behöver prioriteras.

 

Steg 5: Åtgärder efter internrevisionen

När revisionsrapporten är klar behöver organisationen ta ställning till identifierade avvikelser och förbättringsbehov.

Det är verksamheten som ansvarar för att besluta om och genomföra lämpliga åtgärder.

En åtgärdsplan bör tydliggöra:

  • Vilka brister som behöver hanteras.
  • Vilka åtgärder som ska genomföras.
  • Vem som ansvarar för respektive åtgärd.
  • När åtgärderna ska vara genomförda.
  • Hur resultatet ska kontrolleras.

Det är också viktigt att undersöka varför en avvikelse har uppstått. Att enbart rätta till ett enskilt problem är inte alltid tillräckligt om den bakomliggande orsaken finns kvar.

Åtgärderna kan vara allt från att förtydliga en rutin till att förändra arbetssätt eller införa nya säkerhetskontroller.

 

Steg 6: Uppföljning av internrevisionen

Internrevisionens värde ligger inte bara i själva granskningen, utan också i vad organisationen gör med resultatet.

Uppföljningen ska säkerställa att beslutade åtgärder genomförs och att de får avsedd effekt.

Viktiga frågor att följa upp är:

  • Har åtgärderna genomförts enligt planen?
  • Har de identifierade avvikelserna hanterats?
  • Fungerar de nya eller förbättrade kontrollerna?
  • Finns det behov av ytterligare åtgärder eller granskning?

Utan uppföljning riskerar samma brister att återkomma vid nästa revision.

En väl fungerande revisionsprocess hjälper därför organisationen att arbeta med kontinuerlig förbättring och utveckla sitt säkerhetsarbete över tid.

Läs även vår artikel om vanliga misstag vid internrevision och hur du undviker dem.

 

Internrevision i praktiken - vårt samarbete med ReadSpeaker

Hur fungerar internrevision i en organisation som arbetar systematiskt med informationssäkerhet?

ReadSpeaker arbetar enligt ISO 27001 och har sedan flera år tillbaka samarbetat med Securance kring sitt säkerhetsarbete.

Genom återkommande internrevisioner får ReadSpeaker en oberoende bedömning av sina processer och möjlighet att identifiera förbättringsområden. Granskningarna omfattar bland annat intervjuer, genomgång av standardens krav och stickprov av relevanta säkerhetsåtgärder.

I vårt kundcase berättar ReadSpeakers Information Security Officer om samarbetet med Securance och varför ett oberoende perspektiv är värdefullt för det fortsatta förbättringsarbetet.

Läs vår success story med ReadSpeaker.

 

Vanliga frågor om internrevision

Hur lång tid tar en internrevision?

Det beror på organisationens storlek, revisionens omfattning och vilka processer som ska granskas.

En mindre, avgränsad internrevision kan genomföras på en dag, medan en mer omfattande granskning kan kräva flera dagar eller veckor, inklusive förberedelser och rapportering.

Måste alla avdelningar revideras samtidigt?

Nej. Internrevisioner kan planeras så att olika delar av verksamheten granskas vid olika tillfällen.

Det viktiga är att revisionsprogrammet omfattar relevanta processer och krav med lämpliga intervall.

Vad händer om man hittar många avvikelser?

Avvikelser visar var organisationen inte uppfyller fastställda krav och vilka områden som behöver åtgärdas.

Ett stort antal avvikelser behöver inte innebära att revisionen har misslyckats. Det viktiga är att bedöma deras betydelse, identifiera orsakerna och följa upp lämpliga åtgärder.

Vem bestämmer vad som ska granskas?

Organisationen ansvarar för sitt revisionsprogram och för att planera vilka områden som behöver granskas.

Planeringen bör bland annat ta hänsyn till verksamhetens risker, relevanta krav, processernas betydelse och resultat från tidigare revisioner.

Vad är skillnaden mellan en internrevision och en GAP-analys?

En GAP-analys jämför organisationens nuläge med ett önskat eller kravställt läge och identifierar vad som behöver förbättras.

En internrevision är en systematisk och oberoende granskning som bedömer om verksamheten uppfyller fastställda revisionskriterier.

Läs mer om skillnaden mellan en GAP-analys och en internrevision.

 

Sammanfattning: Så fungerar en internrevision

En internrevision består vanligtvis av sex steg: planering, förberedelse, genomförande, rapportering, åtgärder och uppföljning.

Genom att arbeta strukturerat genom hela processen kan organisationen identifiera brister, stärka sina interna kontroller och skapa bättre förutsättningar för kontinuerlig förbättring.

En internrevision handlar därför inte enbart om att kontrollera efterlevnaden av krav, utan också om att förstå hur verksamheten fungerar och var det finns möjligheter att utvecklas.

Planera en kostnadsfri konsultation

Relaterade artiklar