Logo

Gap-analys för reglerade verksamheter

  • Advisory
Gap analys för reglerade verksamheter

Den svagaste länken är sällan dokumentationen

Checklistan är ifylld. Policyer finns på plats. Ändå uppstår brister vid tillsyn eller revision.

En vanlig utmaning är att organisationen kan visa vilka kontroller som är planerade och dokumenterade, men inte hur de faktiskt fungerar i verksamheten. Det räcker inte alltid att ha en beslutad rutin. Det behöver också finnas underlag som visar att rutinen används och följs upp.

För organisationer som omfattas av NIS2, DORA eller ISO 27001 är det därför viktigt att en gap-analys inte bara identifierar skillnader mellan nuläge och krav, utan också tydliggör hur bristerna ska åtgärdas och hur resultatet ska kunna verifieras.

 

Vad är en gap-analys för informationssäkerhet?

En gap-analys kartlägger skillnaden mellan organisationens nuvarande arbetssätt och ett önskat eller kravställt läge.

Det kan handla om att jämföra verksamhetens säkerhetsarbete med krav från exempelvis ISO 27001, DORA eller den svenska cybersäkerhetslagen.

En gap-analys omfattar vanligtvis tre delar:

  1. Kartlägg nuläget: Vilka processer, säkerhetsåtgärder och kontroller finns redan?
  2. Jämför mot kraven: Vilka krav uppfylls och var finns brister?
  3. Ta fram en åtgärdsplan: Vad behöver förbättras, vem ansvarar och när ska åtgärderna vara genomförda?

En väl genomförd gap-analys ger organisationen ett tydligt beslutsunderlag. Men analysen i sig innebär inte att identifierade brister är åtgärdade eller att kontrollerna har verifierats.

Det är först när åtgärderna genomförs och följs upp som organisationen kan bedöma om säkerhetsarbetet fungerar som avsett.

Läs även om skillnaden mellan en gap-analys och en internrevision.

 

Varför räcker det inte att kontrollerna finns dokumenterade?

En organisation kan ha välskrivna policyer och tydliga processbeskrivningar utan att säkerhetsarbetet fungerar fullt ut i praktiken.

Exempel på sådana situationer är:

  • Incidenthanteringsprocessen är dokumenterad, men organisationen har inte testat hur den fungerar vid en verklig incident.
  • Tillgångsregistret finns, men har inte uppdaterats när nya system eller tjänster har införts.
  • Leverantörsrisker bedöms inför avtal, men följs inte upp under samarbetets gång.
  • Riskbedömningar genomförs, men det saknas dokumenterade beslut om hur identifierade risker ska hanteras.
  • Kontinuitetsplaner finns, men har inte testats för att säkerställa att verksamheten kan återhämta sig efter en störning.

I dessa situationer kan kontrollen finnas på papper, samtidigt som organisationen saknar tillräckligt underlag för att bedöma om den fungerar.

En viktig del av en gap-analys är därför att skilja mellan kontroller som saknas och kontroller som finns men behöver förbättras eller verifieras.

 

Vad behöver organisationer kunna visa vid tillsyn och revision?

Vilken dokumentation som efterfrågas beror på regelverk, verksamhet och granskningens omfattning.

För många organisationer är det ändå viktigt att kunna visa hur risker identifieras, vilka säkerhetsåtgärder som har införts och hur dessa följs upp.

Exempel på relevant underlag är:

  • Dokumenterade riskbedömningar och beslut om riskhantering.
  • Aktuella register över system och informationstillgångar.
  • Loggar och dokumentation från incidenthantering.
  • Resultat från säkerhetstester och kontinuitetsövningar.
  • Protokoll från uppföljning av externa leverantörer.
  • Dokumentation av avvikelser, förbättringsåtgärder och ansvarsfördelning.

Det handlar inte om att samla dokumentation för dokumentationens skull. Syftet är att skapa spårbarhet och kunna visa hur organisationens säkerhetsarbete bedrivs.

 

Fyra steg för en gap-analys med tydlig uppföljning

1. Koppla kontroller till relevanta krav

Börja med att identifiera vilka krav som gäller för verksamheten och vilka kontroller som ska bidra till att uppfylla dem.

För varje kontroll bör det vara tydligt vilket krav den kopplas till, vem som ansvarar och hur efterlevnaden ska följas upp.

2. Bestäm vilket underlag som behövs

Identifiera vilken dokumentation som kan visa att kontrollen har införts och fungerar.

Det kan exempelvis vara loggar, testresultat, beslutsprotokoll eller rapporter från genomförda kontroller.

Bestäm också vem som ansvarar för dokumentationen och hur ofta den ska uppdateras.

3. Skilj mellan olika typer av brister

Alla identifierade gap kräver inte samma åtgärder.

En kontroll kan saknas helt, vara otillräckligt utformad, fungera bristfälligt eller sakna tillräcklig dokumentation.

Genom att skilja mellan dessa situationer blir det lättare att identifiera rätt åtgärder.

4. Prioritera och följ upp åtgärderna

Prioritera bristerna utifrån risk, verksamhetspåverkan, regulatoriska krav och tillgängliga resurser.

En åtgärdsplan bör innehålla ansvariga, tidsfrister och en tydlig beskrivning av hur genomförda åtgärder ska följas upp.

På så sätt blir gap-analysen en utgångspunkt för förbättringsarbete, inte bara en sammanställning av identifierade brister.

 

Gap-analys enligt DORA - vilka områden är viktiga?

DORA (Digital Operational Resilience Act) ställer krav på digital operativ motståndskraft inom finanssektorn.

En gap-analys enligt DORA behöver därför ta hänsyn till flera delar av verksamhetens arbete med IKT-risker och kontinuitet.

Centrala områden är:

  • IKT-riskhantering: Finns tydliga ansvarsförhållanden, aktuella riskbedömningar och fungerande säkerhetskontroller?
  • Incidenthantering och rapportering: Kan verksamheten upptäcka, klassificera, hantera och rapportera allvarliga IKT-relaterade incidenter?
  • Testning av digital operativ motståndskraft: Genomförs relevanta tester och dokumenteras resultaten?
  • IKT-tredjepartsrisker: Finns tillräcklig kontroll över externa leverantörer, avtal och beroenden?
  • Informationsdelning: Har organisationen bedömt om och hur informationsutbyte om cyberhot kan stödja säkerhetsarbetet inom ramen för DORA?

En gap-analys bör anpassas efter vilka DORA-krav som gäller för den aktuella verksamheten.

För organisationer med omfattande leverantörsberoenden är tredjepartsriskhantering särskilt relevant. Läs mer om hur DORA påverkar leverantörer och tredjepartsrisker och hur ISAE 3402 kan användas vid bedömning av tredjepartsrisker.

Läs även vanliga frågor om DORA.

 

Gap-analys enligt NIS2 och cybersäkerhetslagen

NIS2-direktivet syftar till att stärka cybersäkerheten inom EU. I Sverige har direktivet genomförts genom cybersäkerhetslagen, som trädde i kraft den 15 januari 2026.

För verksamheter som omfattas av lagen är det viktigt att säkerhetsarbetet är systematiskt, riskbaserat och förankrat i organisationens ledning.

En gap-analys kan bland annat undersöka:

  • Om verksamheten har identifierat vilka krav som gäller.
  • Om ansvar och befogenheter är tydligt fördelade.
  • Hur riskbedömningar genomförs och följs upp.
  • Om säkerhetsåtgärderna motsvarar identifierade risker.
  • Hur incidenter upptäcks, hanteras och rapporteras.
  • Om ledningen har tillräcklig insyn i och kunskap om säkerhetsarbetet.

Ledningens ansvar är en central del av regelverket. Därför bör analysen inte enbart granska policyer, utan också undersöka hur ledningen fattar beslut, följer upp risker och säkerställer att säkerhetsarbetet fungerar.

Cybersäkerhetslagen kompletteras dessutom av föreskrifter som förtydligar vissa krav på bland annat säkerhetsåtgärder och ledningens utbildning.

Läs mer om föreskrifterna till cybersäkerhetslagen och vad de innebär i praktiken.

För mer information om rapporteringskrav, se även vår artikel om incidentrapportering enligt NIS2, DORA och GDPR.

 

Vanliga misstag vid gap-analyser

Det finns flera återkommande utmaningar som kan minska nyttan av en gap-analys.

  • Fokus ligger enbart på dokumentation. Organisationen kontrollerar om policyer finns, men inte hur de används.
  • Åtgärder saknar tydligt ansvar. Brister identifieras utan att någon får ansvar för att hantera dem.
  • Riskbedömningar uppdateras inte. Analysen utgår från ett nuläge som snabbt kan förändras.
  • Uppföljningen är otillräcklig. Åtgärder markeras som genomförda utan att resultatet har kontrollerats.
  • Leverantörsrisker förbises. Externa beroenden ingår inte fullt ut i analysen.

Genom att planera för uppföljning redan från början kan organisationen minska risken för att samma brister återkommer vid nästa granskning.

Läs även om vanliga misstag vid internrevision.

 

Vad bör en gap-analys innehålla?

En användbar gap-analys bör ge organisationen en tydlig bild av nuläget och vad som behöver förbättras.

Beroende på uppdragets omfattning kan resultatet innehålla:

  • En kartläggning av nuläget i förhållande till relevanta krav.
  • En sammanställning av identifierade brister och risker.
  • En prioriterad åtgärdsplan med ansvariga och tidsfrister.
  • Rekommendationer för dokumentation och uppföljning.
  • Förslag på tester eller andra aktiviteter för att verifiera genomförda åtgärder.

Det är också värdefullt att tydliggöra vilka kontroller som redan fungerar bra och vilka delar av säkerhetsarbetet som kan utvecklas vidare.

 

Vanliga frågor om gap-analys

Hur lång tid tar en gap-analys?

Tidsåtgången beror på organisationens storlek, komplexitet, vilka regelverk som omfattas och hur mycket dokumentation som redan finns.

En begränsad analys kan genomföras relativt snabbt, medan en mer omfattande genomgång av flera verksamhetsområden kan kräva flera veckor.

Vad behöver vi förbereda inför en gap-analys?

Det är bra att samla befintliga policyer, processbeskrivningar, riskbedömningar och relevant dokumentation om säkerhetskontroller.

Tillgång till nyckelpersoner inom exempelvis IT, informationssäkerhet, compliance och verksamhetsledning är också viktigt.

Hur säkerställer vi att identifierade brister verkligen åtgärdas?

Genom att koppla varje identifierad brist till en konkret åtgärd, en ansvarig person och en tidsfrist.

Organisationen bör även bestämma hur genomförandet ska verifieras och hur resultatet ska följas upp.

Hur prioriterar vi åtgärder när budgeten är begränsad?

Utgå från riskernas sannolikhet och konsekvenser, vilka regulatoriska krav som gäller och hur viktiga de berörda systemen och processerna är för verksamheten.

Prioriteringen bör dokumenteras och följas upp när förutsättningarna förändras.

Vad är skillnaden mellan en gap-analys och en internrevision?

En gap-analys fokuserar på skillnaden mellan nuläge och önskat eller kravställt läge. En internrevision är en systematisk och oberoende granskning som bedömer om verksamheten uppfyller fastställda revisionskriterier.

Båda kan bidra till att identifiera förbättringsområden, men har olika syften och genomförs på olika sätt.

 

Från identifierade brister till ett starkare säkerhetsarbete

En gap-analys är ett viktigt verktyg för att förstå var organisationen står i förhållande till relevanta krav och förväntningar.

Men för att analysen ska skapa långsiktigt värde behöver resultaten omsättas i konkreta åtgärder och följas upp över tid.

Genom att kombinera kravkartläggning, riskbedömning och tydlig uppföljning kan organisationer stärka sin regelefterlevnad och skapa bättre förutsättningar inför framtida tillsyn och revision.

Securance hjälper organisationer att identifiera brister, prioritera åtgärder och utveckla ett mer systematiskt säkerhetsarbete utifrån exempelvis NIS2, DORA och ISO 27001.

Relaterade artiklar